Marey

Så var man ensam. Nå helt ensam är man ju inte, men min särbo har lämnat mig för ett varmare klimat.

Petra den jäveln har åkt till egypten.

Så vem ska jag ringa och gnälla om idioterna i "unga mödrar" till nu då?
Vem ska jag kvida om christian till?
Vem ska pimpla kaffe med min på morgonen när theo borde vara på dagis?
(Inte på andra sitan klotet, på dagis i närsta...morr)
Vem ska jag klappa på magen och säga ååå du har en söt liten putmage till?

... ja det senaste skulle jag ju kunna göra till christi med.. men det är ju som inte samma sak där inne finns det ju inget litet levande.. eller vänta nu, det vågar jag inte låva.

Men nej, jag är inte bitter...

Jag var ju till läkaren också, jag kom in,vi tittade på varandra och hon sa:

"Du var orolig för att DU hade ont i huvudet?"

Jag: "Nej, BM var orolig jag är helt cool lugn. Vi får inte blodproppar i vår familj."

Doktorn: "Jaha.."
Lyssnar på hjärta och lungor, kollar blodtryck..

 Doktorn: "jåå.. allt låter bra, DU ska inte vara orolig."

Jag: "Rättelse,JAG är INTE orolig.  Har aldrig varit det. (PUNKT!)"

Doktorn: "jåå..men nu ska DU inte behöva känna oro eftersom att allt bara är bra med dig, det blir ju lätt så när man väntar, att man blir orolig."

What the fuck?!?!  jag får den enda döva doktorn som inte lärt sig att läsa på läppar ännu,typiskt.

Jag: "Jag är INTE orolig säger jag ju, jag har aldrig varit det. jag kom bara hit för att min BM var det och för att lugna henne."

Doktorn: "Jåå.. Men nu tycket jag att du ska ta och gå hem och vila, ta en bok och sätt dig och läs i 2-3timmar så att du slappnar av och varvar ner."

Jag: (Kväver mitt asgarv) "eh jag är höggravid med en 1åring, skämtar du med mig?"

Doktorn:"neej... Men ta ett långt bad och tänd lite ljus, och ha lite aroma terapi så ska du se att DU mår bättre sen"

Jag: "höggravid,1åring. (PUNKT, IGEN) och jag har aldrig varit orolig."
Ställer mig upp i ren frustration...

Läkaren ler och säger: "jåå var det någonting annat DU var orolig över?"

Jag står och tittar på henne ett tag och i mitt hunud överväger jag att vara kreativ och sedan skylla på tillfällig sinnesförvirring..
 Men då hör jag Christians iriterande röst
"När du blir sur så kan du inte behärska dig"
-KAN JAG VISST! 
Det gör jag också, jag vänder mig om och går,GÅR.


Som att det inte räcker med saker att vara irriterad över, som att jag inte fått nog tackvare egypten resor och läkare?
Nej nej då, som droppen som fick bägaren att rinna över så har min far hittat till mig blogg.
Det här lär bli kul..

Tack du förbannade gud. 

Tängte försöka vara lite duktig och blogga medans linus sover, får se hur detta går..

Jag var till MVC i veckan och fick höra att mitt hemoglobin värde var lågt, 116. Jag vet att det inte är farligt lågt i vanligafall.
 
Men under hela grav med Linus så låg den på 130, och nu på inskrivningen var den på 145.
Så för mig är det en tydlig skillnad.

Plus att fundusmåttet inte heller hade ökat som det brukar,men ligger fortfarande ionom det normala, det hade bara ökat 1cm från förra undersökningen och var nu på 30 vi skulle hålla lite koll bara..

Plus att jag fick en läkartid då min Monica är orolig över min hunudvärk, mitt minne och de små stjärnorna som jag ser flygandes frammför mina ögon..

Hon var lite orolig för om det skulle vara en blodpropp, men jag förklarade snällt för henne att vi inte har sånt i vår familj, vi har bara problem med: leder, lymfar ,muskler, reuma,allmän värk, det psykiska och tydligen demens..
så vi är friska som nötkärnor vi, inga blodproppar så långt ögat når så hon är bara paranoid.

men till läkaren den 18:e ändå..
jag får återkomma med uppdateringar för nu knorrar Linud

Det var inte igår!

Detta eviga gnäll om att vi har en antik dator hemma som stoppar mig från att kludda i min blogg börjar bli gammalt nu... men DET ÄR SÅ!

Det + det faktum att man är höggravid med en liten 1åring, en galen flurp på snart 4år och en sambo som stannat någonstanns mellan dem i utvecklingen...

Ne nu ska jag inte vara dum, han är ju bra och ha ibland... när man inte når ner till golvet för att få upp smörkniven som man tappat för 1000de gången, då, DÅ är man glad att ha honom... det och så är han ju ganska så söt med:)

 Ha ha det är så man vet att man är gravid, blir helt töntigt nykär igen. Urs vad jobbigt... Nog om det.

Linus växer som ogräs,på riktigt ungen är ju stor!

Kan inte fatta att det redan är 1år sedan han föddes, och snart är han STOREBROR, sjukt det här..

Magen den växer så att det knakar den med och det är en galen liten en denna gång med jävlar var ungen i magen härjjar, men det äe skönt att känna att den "är med". Jag är i vecka 31+2 idag och det börjar bli lite svårt att lyfta linus nu men det går, undra hur länge till bara..:/

Ne, mer kludd nästa gång.